Krigsåret 1983

	Krigsåret 1983
	1982 · 1983 · 1984
Humaniora och kultur
	Datorspel · Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater · TV
Samhällsvetenskap och samhälle
	Ekonomi · Krig · Politik · Sport
Teknik och vetenskap
	Meteorologi · Teknik · Vetenskap

Pågående krig

Afghansk-sovjetiska kriget (1979-1989)
- Sovjet och Afghanistan på ena sidan
- Afghanska mujahedin (med stöd från USA, Pakistan och flera arabländer) på den andra sidan

5 februari - Klaus Barbie återförs till Frankrike och sätts i fängelse i Lyon.^[2]
7 februari - Iranska styrkor inleder sin största offensiv på drygt två år mot Irak.^[2]

13-16 mars - I Oslo hålls en internationell så kallad hearing om Afghanistan.^[2]
23 mars - USA:s president Ronald Reagan skisserar USA:s planer för framtida rymdvapen, som skall kunna förstöra sovjetiska kärnvapenrobotar innan de nått sitt mål.^[2]

16 april - 40-årsminnet av ubåten Ulvens förlisning utanför Stora Pölsan i Göteborgs norra skärgård 1943 uppmärksammas med minnesstund vid Ulvenmonumentet på Norra varvets kyrkogård i Göteborg.^[2]
28 april - Sveriges riksdag beslutar att bygget av JAS skall genomföras som planerat.^[2]

2 maj - Sveriges marinförsvar inleder spaning efter ubåtar, då tre personer rapporteras ha sett en ubåt i Sundsvalls hamn.^[2]
3 maj - Vietnam meddelas ha börjat dra tillbaka sina truppstyrkor från Kampuchea.^[2]
9 maj - En WHO-rapport menar att ett världskrig med kärnvapen skulle döda över en miljard människor, och lika många skadas svårt.^[2]
11 maj - Sveriges marinförsvar ställer in spaningarna efter främmande ubåtar.^[2]
17 maj – Israel och Libanon skriver under ett fredsfördrag, där alla främmande trupper skall dras tillbaka från libanesiskt område.^[2]

4 juni - Rivaliserande PLO-grupper bekämpar varandra i Bekaadalen i östra Libanon.^[2]
7 juni - 62-årige Heinz Barth döms av en domstol i Östberlin till livstids fängelse för brott mot mänskligheten.^[2]
13 juni – Sveriges statsminister Olof Palme talar på NATO-mötet i Köpenhamn.^[2]
21 juni - Rivaliserande PLO-grupper bekämpar återigen varandra i Bekaadalen i östra Libanon.^[2]
27 juni - Vraken från Napoleon Bonapartes franska flotta, som sänktes utanför Egypten 1798, uppges ha funnits av en fransk-egptisk expedition.^[2]
28 juni – Frankrike är berett att tillverka neutronbomber enligt enligt president François Mitterrand i en radiointervju.^[2]

5 juli - Tchads president Hissebe Habré vädjar till Frankrike att ingripa i striderna mellan regeringsstyrkorna och de rebeller som leds av tidigare presidenten Goukouni Oueddei.^[2]
15 juli - Grekland och USA enas om att USA:s militärbaser i Grekland skall avvecklas med start 1989.^[2]
20 juli - Sveriges siste indelte soldat, Axel Einar Ljung, fyller 100 år och firas med tal och militärmusik.^[2]

1 augusti - Amerikanske fredsmedlaren Robert McFarlane inleder en medlingsresa i Mellanöstern.^[2]
5 - Ett inbördeskrig bryter ut på Sri Lanka, då parlamentet antagit en lag som förbjudit politisk verksamhet till syfte att upprätta en islamsk stat.^[2]
17 augusti - Franska fallskärmssoldater går i ställning vid två frontpositioner i norra Tchad.^[2]
25 augusti - Generallöjtnant Erik Bengtsson utnämns av svenska regeringen till ny arméchef efter avgående Nils Sköld.^[2]
29 augusti - I Bogotá hålls ett möte om konflikten i El Salvador. Båda representanter för regeringen och vänsteroppositionen finns med.^[2]

2 september - Sveriges statsminister Olof Palme inledningstalar på SIPRIs internationella fredsmöte.^[2]
4 september - Israel drar tillbaka flera styrkor från Libanon, vilket följs av våldsamma strider.^[2]
5 september - Två piloter omkommer då två av Svenska flygvapnets Viggen-flygplan kolliderar i luften, söder om Kristinehamn, under övning.^[2]
17 september - Svenska marinen uppges jaga främmande ubåtar på fyra olika ställen längsmed Sveriges kust.^[2]
25 september - I Libanon nås en ny överenskommelse om vapenvila, efter flera veckors våldsammas strider.^[2]
26 september - USA:s president Ronald Reagan förklarar inför FN:s generalförsamling att dörren står öppen för uppgörelse i kärnvapenförhandlingarna.^[2]
28 september - Honduras utrikesminister Edgardo Paz Barnica meddelar från ett Sverigebesök att en fredsuppgörelse för Centralamerika bör vara möjlig inom ett halvår.^[2]
30 september - Irak anklagar Iran för att ha dödat 55 civila och skadat 255 vid robotbeskjutningar av städerna Andimeshk och Dezful i västra Iran.^[2]

7 oktober - Sovjetiska ockupationsstyrkor uppges ha inlett en stor höstoffensiv mot afghanska gerillan.^[2]
16 oktober - I Wien avslutar Västtysklands (Hans Dietrich Genscher och Sovjetunionens (Andrej Gromyko)) utrikesministrar ett två dagar långt möte om kärnvapen.^[2]
22 oktober – Cirka en miljon människor i olika länder demonstrerar mot kärnvapenkapprustningen i Västeuropa.^[2]
23 - 292 soldater dödas vid självmordsattentat mot amerikanska och franska förläggningar i Beirut.^[2]
25 - USA leder invasionen av Grenada.^[2]
31 oktober - Ett nationellt försoningsmöte om Libanon inleds i Genève.^[2]

12 november - En omfattande demonstration mot kärnvapen, som enligt rumänska nyhetsbyrån Agerpress samlar över 100 000 ungdomar, genomförs i Bukarest.^[2]
28 november - INF-förhandlingarna om medeldistansvapen i Genève mellan USA och Sovjetunionen avbryts.^[2]

5 december - START-förhandlingarna om långdistansvapen i Genève mellan USA och Sovjetunionen avbryts.^[2]
11 december - Tusentals kvinnor demonstrerar på Greenham Common i Storbritannien mot kärnvapen.^[2]
15 december - Förhandlingarna i Wien mellan NATO och Warszawapakten, om truppnedskärningar i Europa, avbryts.^[2]
20 december - Sveriges överbefälhavare Lennart Ljung överlämnar en rapport om nya ubåtskränkningar av svenska vatten till Sveriges försvarsminister Anders Thunborg.^[2]